Riskfaktorer och riskbedömning

Vikten av sjukhusinläggning

Venös tromboembolism (VTE), en gemensam benämning för DVT och lungembolism (LE), är en vanlig sjukdom med en genomsnittlig årlig incidens på ungefär ett fall per 1 000 [2]. En stor populationsbaserad studie har visat att ungefär häften av alla VTE-episoder orsakas av sjukhusinläggning på grund av antingen kirurgi eller en medicinsk sjukdom [2]. Värt att observera är att både kirurgiska och medicinska sjukdomar stod för lika stora andelar vilket understryker behovet av att överväga risken för VTE hos alla patienter som är inlagda på sjukhus.

I denna populationsstudie svarade andra erkända riskfaktorer för 25 % av alla fall av VTE och de övriga 25 % av fallen kunde inte förklaras av accepterade riskfaktorer för VTE och ansågs som idiopatiska. Studien pekade på vikten av att identifiera riskfaktorer för VTE, i synnerhet hos personer som är eller nyligen har varit inlagda på sjukhus [2].

Att förebygga sjukhusassocierad trombos

Att förebygga VTE som är förknippad med sjukhusinläggning (sjukhusassocierad trombos) är vida accepterat som en huvudprioritet inom patientsäkerhet. SBU har utvärderat kunskapsläget i en rapport från 2002 vilken följdes av riktlinjer från Socialstyrelsen 2004[25]. 

De flesta sjukhus och vårdregioner har vårdprogram som uppdateras kontinuerligt. Vårdprogrammen bygger på SBU:s utvärdering och Socialstyresen rekommendationer kompletterat med dokumentation kring senare tillkomna läkemedelsalternativ. En sammanfattning av kunskapsläget kan också återfinnas via Läkemedelsboken (https://lakemedelsboken.se/kapitel/blod/Ven-s-tromboembolism.html)

En individs riskprofil avgör behovet för vte-profylax

I SBU-rapport 2002 och Socialstyrelsens riktlinjer från 2004 betonas vikten av en individualiserad riskbedömning Dessa riktlinjer erbjuder råd om hur man bestämmer typ av profylax och hur länge den ska ges. Med tanke på den ökade blödningsrisken som är förknippad med användning av antikoagulantia för profylax så förespråkar man individuell patientbedömning av VTE och blödningsrisk.

En individs risk för VTE bestäms från fall till fall och där man tar existerande relevanta riskfaktorer för VTE och risker för att trombosprofylax kan orsaka en biverkning som exempelvis blödning med i beräkningen. När relevanta riskfaktorer föreligger rekommenderas därför i allmänhet en individuellt justerad och riskanpassad profylax för tromboembolism [27].

I fall med kirurgiskt och medicinskt sjuka patienter, identifieras individens allmänna risk för VTE grundat på patientrelaterade faktorer (t.ex. cancer) och inskrivningsrelaterade faktorer (t.ex. kirurgi). Typ av profylax och hur länge den ska ges bestäms sedan grundat på riskstratifieringen.