DJUP VENTROMBOS

Benet har två sorters vener – ytliga vener och djupa vener där blod töms från benens muskler. En djup ventrombos (DVT) är en blodpropp som bildas i en djup ven i benen, vanligtvis i vaden eller låret. En DVT kan också uppstå i andra vener som till exempel i bäckenet och i sällsynta fall i de övre extremiteterna. En DVT kan blockera blodflödet till viss del eller fullständigt. Den kan orsaka många symtom eller inga alls.

De flesta djupa ventromboser bildas i vaden och ungefär en femtedel av dem sträcker sig upp i låret. Läkaren kallar ibland en DVT för distal eller proximal. En distal DVT innebär en propp i vaden. En proximal DVT innebär en propp ovanför knäet och ovanför en stor ven som kallas poplitea. En proximal DVT är allvarligare än en distal eftersom en propp som sitter högre upp i benet har större sannolikhet att embolisera och embolin är potentiellt större.

 
 

SYMTOM PÅ DVT

I många fall av DVT så är propparna små och orsakar inga symtom. Kroppen kan gradvis bryta ner proppen och detta har inga effekter på lång sikt. Om proppen däremot är stor och blodet hindras till viss del eller blockeras fullständigt i en ven så kan följande symtom uppstå:

  • Svullnad. Den är vanligtvis annorlunda än den lätta svullnad över fotleden som människor kan få under lång flygresa. Om en DVT uppstår i låret kan exempelvis hela benet svullna upp
  • Smärtan är märkbar eller värre när man står eller går
  • Missfärgning av benet. Detta kan te sig som en blå eller röd/lila färg
  • Ökad värme i underbenet
  • Missfärgad hud

ÄR DVT VANLIGT?

Venös tromboembolism (VTE) inträffar hos ungefär 1 av 1 000 personer varje år i utvecklade länder[1]. DVT blev välkänt för flera år sen på grund av att tillståndet förknippades med långa flygresor. (Kallas ibland reseblodpropp eller ekonomiklass-syndrom). Risken för att få en DVT är dock högre på sjukhus. Det är bara ca 1 av 6 000 människor som reser med långdistansflyg[2](längre än 4 timmar) som utvecklar DVT. Upp till en av två människor som läggs in på sjukhus riskerar att utveckla en DVT om inga åtgärder vidtas för att förhindra att en blodpropp uppstår.

KOMPLIKATIONER TILL DVT

Det är inte säkert att en DVT orsakar några andra problem men några av komplikationerna som förknippas med en DVT kan vara allvarliga och obehagliga och omfatta:

  • Lungemboli (LE) (se nästa avsnitt) - när en del av blodproppen bryter sig loss och blockerar blodflödet till en lunga
  • Återfall av venös tromboembolism (DVT eller LE)
  • Ett tillstånd som kallas posttrombotiskt syndrom och som utvecklas hos upp till hälften av patienterna efter en DVT med symtom. Detta är den vanligaste komplikationen till en djup ventrombos
    • Typiska tecken på detta är kronisk smärta, svullnad, tyngdkänsla och hudförändringar i/på det drabbade benet. Även ansamling av vätska kan förekomma
    • Symtomen förvärras vanligtvis i samband med aktivitet, exempelvis när man står eller går
    • Ungefär 15 % av fallen med posttrombotiskt syndrom kommer att vara svåra och orsaka obehagliga bensår